Rollistan i Döda Poeters Sällskap
Rollistan i döda poeters sällskap från 1989 är en av filmhistoriens viktigaste skolthrillrar. Filmen handlar om elever som inspireras av sin engelsklärare att tänka fritt och leva äkta. Vad gjorde rollbesättningen så speciell? Jo, skådespelarna skapade något magiskt tillsammans och många blev senare stora stjärnor. Det var inte alltid de uppenbara valen som blev bäst.
Vilka var skådespelarna och vad gjorde de?
Robin Williams spelade den karismatiske läraren John Keating. Han improviserande många repliker, vilket gjorde rollen levande och spontan. Ethan Hawke var Todd Anderson, en blyg kille som växte fram under filmens gång. Robert Sean Leonard spelade Neil Perry, en begåvad elev under press. Josh Charles var Knox Overstreet, den romantiske idealisten som drömde om kärleken.
Många av dessa skådespelare blev senare stora namn inom film och television. Det intressanta är att regissören Peter Weir inte valde baserat på vad som låg närmast. Han letade efter utvecklingspotential istället. Ethan Hawke är själv väldigt social, men fick spela en introvert roll. Det motsatta gjorde honom perfekt för karaktären (och det visar något viktigt om casting). En skådespelare behöver inte vara sin roll för att kunna spela den väl.
Bakom kulisserna och varför det spelar roll
Robin Williams improviserande konstant under inspelningen. Hans spontanitet gav Keating en autentisk energi som inte gick att skriva upp på papper. Peter Weir hade en unik filosofi: välj skådespelaren för vad de kan bli, inte för vad de redan är.
Filmen vann en Oscar för bästa originalmanus. Den har över 600 000 röster på IMDb med betyget 8,1 av 10. Det säger något om rollbesättningens påverkan på filmens framgång.
Om du själv arbetar med casting, tänk på karaktärens utveckling, inte bara utseendet. En skådespelare som kan växa in i rollen ger ofta bättre resultat än en som redan är perfekt från start. Det är lärdomen från denna klassiska film. Rollvalen gjorde filmen till något mer än bara underhållning. De gjorde den till något människor fortfarande bryr sig om 35 år senare.
